Proverbs and Proverbial Materials in Reykdoela saga (ok Víga-Skutu).
Editions used.
Others.
Translations used.
Others.
Editorial comment. The text contains about 23, 700 words.
ÍF X. 4. 161-2. Nú varð Hrafni rœtt um sauðahvarfit, ok varð þann veg í orðum Þorleifs, at honum þótti menn engan gaum at gefa slíkum hlutum, -- "er ekki skal aptir leita þvílíkum hvörfum, er svá eru stödd."
CSI IV. 4.
262. The Hrafn spoke repeatedly about the disappearance of the sheep and Thorleif's remarks indicated he felt people generally were very indifferent to such matters "when such losses, which arise like this, are not followed up."
ÍF X. 4. 162. Þat er nú at segja, at Hánefr ferr til fundar við Vémund vin sinn ok segir honum illmæli þat, sem haft var at honum. Vémundr spyrr, ef hann væri nökkurs af valdr um þetta mál. En Hánefr kvað því fjarri fara ok biðr nú Vémund styðja sitt mál. Hann kvað svá vera skyldu.
CSI IV. 4. Vemund to Hanef, after the latter has asked for his support:
262. Now it is to be said that Hanef went to Vemund his friend and told him about the slander which had been raised against him. Vemund asked if he was in any way the cause of the dispute. Hanef said that was far from the case and then asked Vemund to support him. He said that so it had to be.
Ed. note. Closes apophthegmatic scene.
ÍF X. 6. 168. Hann gerir þeim nú tvá kosti, bað þá gera annathvárt ok kjósa hvárn, er þeir vildi, at þeir hætti at berjask eða hann mun ráðask til bardagans með þeim. "Ok ferr þá sem auðit verðr," segir hann.
CSI IV. 6.
265. Now he gave them two choices and demanded that they choose whichever they wished, either that they stopped fighting of that he would enter the battle with them and then, he said, "it will go as it is fated."
ÍF X. 6. 169. Nú segir Áskell því nær hafa farit, sem hann gat til, ok þótti þessi för betr ófarin. Vémundr kvað hvern sínum forlögum fylgja verða, sagði nú hváratveggju mega vel við una sinn hlut ok segir, at þá mun hverr deyja, er feigr er.2 2Feigðargrunur Þorgerðar í Hraunsási og þeirra Þórodds og Hánefs, er þeir vildu hverfa aftur, hafði rætzt, og að því lýtur spakmæli Vémundar.
CSI IV. 6. Vemund after Askel has effected a reconciliation following the battle when Hroi ambushes Vemund:
265-6. Then Askel said that it had gone very near to what he had guessed and it seemed to him it would have been better if the expedition had not been undertaken. Vemund said everyone must follow his fate, declared that both sides could accept the outcome, and said everyone who is doomed must die.
FJ Proverb word 120. Page 85. forlög – . . . verðr hverr eptir sínum forlögum at leita Vats 11. ´Enhver må søge sin skæbne´ ?: følge skæbnen og dens anvisninger.
TPMA 5. 69. GLÜCK/bonheur/luck 1.Allmacht und Allgegenwart des Schicksals (Glücks) 1.7. Dem Schicksal kann man nicht entrinnen oder entgehen Nord. 56 Fár gengr of sköp norna Keiner kommt über das von den Nornen verfügte Schicksal hinaus KRÁKUMÁL 24, 4 (= JÓNSSON, ARKIV 373. JÓNSSON 153). 57 Því óhœgt mun forlögin at flýja Es wird wohl schwer sein, dem Schicksal zu entrinnen VATNSDŒLA SAGA 10, 17 (= JÓNSSON, ARKIV 120. JÓNSSON 47). 58 Ok kemr hér nú at því, sem mælt er, at torsótt er at forðaz forlögin Und nun kommt es hier dazu, wie es heisst, dass es schwierig ist, dem Schicksal zu entrinnen VATNSDŒLA SAGA 14, 1 (= JÓNSSON, ARKIV 120. JÓNSSON 47). 59 Ok má engi renna undan því, sem honum er skapat Und keiner kann dem entrinnen, was ihm vom Schicksal bestimmt ist GRETTIS SAGA 69, 6 (= JÓNSSON, ARKIV 361. JÓNSSON 148).
FJ Proverb word 18. Page 65. auðinn – ferr þá sem auðit verðr Reykd 31. ´Det går da som skæbnen vil´. Også hos GJ (það fer sem).
TPMA 4. 401. GESCHEHEN/se passer/happen 4. Es geschieht, was zu geschehen hat 4.1. Was geschehen muss und vom Schicksal bestimmt ist, geschieht auch Nord. 27 Ok ætluðu, at þá mundi fram koma þat, er fyrir var ætlat Und sie erwarteten, dass das dann geschehen würde, was vorher (so) bestimmt war HEIÐARVÍGA SAGA 27 S. 294. 28 Þat mun uerda fram at koma sem ætlat er Es wird wohl so geschehen müssen, wie es bestimmt ist HARÐAR SAGA 30 S. 165. 29 Ferr þá sem auðit verðr Es wird da geschehen, wie es bestimmt ist REYKDŒLA SAGA 31 (→JÓNSSON, ARKIV 18 [= JÓNSSON 6]). 30 Því at mæla verðr einnhverr skapanna málum, ok þat mun fram koma, sem auðit verðr Denn jeder spricht Worte des Schicksals, und das, was bestimmt ist, muss geschehen GÍSLA SAGA 9, 22. 31 Enda varð þat fram at koma, sem til dró Und es musste da geschehen, was geschah GUNNLAUGS SAGA 11 S. 98. 32 Þat mun verða fram at koma sem ætlat er Übers. wie 28 NJÁLS SAGA 13, 9 (= JÓNSSON, ARKIV 488. JÓNSSON 193).
Ed. note. See Deskis, p. 72, fn 39. And see Vatnsdœla saga, ÍF VIII. 5. 16: Þorsteinn mælti: “Því vil ek játa ok kunna þökk, at vera hér meðan þér lifið, en eigi munu menn unna mér hér metorða eptir þinn dag, ok verðr hverr eptir sínum forlögum at leita.”
ÍF X. 6. 169. Nú segir Áskell því nær hafa farit, sem hann gat til, ok þótti þessi för betr ófarin. Vémundr kvað hvern sínum forlögum fylgja verða, sagði nú hváratveggju mega vel við una sinn hlut ok segir, at þá mun hverr deyja, er feigr er.2 2Feigðargrunur Þorgerðar í Hraunsási og þeirra Þórodds og Hánefs, er þeir vildu hverfa aftur, hafði rætzt, og að því lýtur spakmæli Vémundar.
CSI IV. 6. (Cont.)
266. Then Askel said that it had gone very near to what he had guessed and it seemed to him it would have been better if the expedition had not been undertaken. Vemund said everyone must follow his fate, declared that both sides could accept the outcome, and said everyone who is doomed must die.
FJ Proverb word 67. Page 75. deyja – . . . þá mun hverr deyja er feigr er Reykd 31. ‘Da vil enhver dø når hans dødstime kommer’. Jfr Aasen: “Han døyr som er feig (og liver som er seig)”.
TPMA 11. 337. TOD/mort/death 1. Tod als allbekannte und unausweichliche Realität 1.4. Der Tod erfolgt unumgänglich zur festgesetzten Zeit 1.4.2. Wer sterben muss, stirbt unausweichlich Nord. 273 Allt er feigs foraðAlles wird dem, der dem Tode verfallen ist, zur Gefahr FÁFNISMÁL 11, 6 (= JÓNSSON, ARKIV 104. JÓNSSON 41). 274 Frammi eru feigs götur Die Pfade dessen, der dem Tode verfallen ist, führen vorwärts (zum Ziel hin) SÓLARLJÓÐ 36, 6 (= JÓNSSON, ARKIV 104. JÓNSSON 41). 275 Þá mun hverr deyja er feigr er Jeder wird dann sterben, wenn er dem Tode verfallen ist REYKDŒLA SAGA 31 (→JÓNSSON, ARKIV 67 [= JÓNSSON 28]). 276 Sjaldan hittisk feigs vök frørin Selten findet man das Eisloch dessen, der sterben muss, gefroren MÁLSHÁTTAKVÆÐI 25, 2 (= JÓNSSON, ARKIV 104. JÓNSSON 41). 277 Nu er enn sem fyrr. þæir verða at falla er fæigir ero Jetzt ist es wieder wie früher: Diejenigen müssen sterben, die zum Tode bestimmt sind ÞIÐREKS SAGA 338 (= JÓNSSON, ARKIV 104. JÓNSSON 41). 278 Allir fara, þá feigðin kallar Alle sterben dann, wenn der ihnen bestimmte Tod sie ruft HERVARAR SAGA (→FAS I, 420 [= JÓNSSON, ARKIV 104. JÓNSSON 41]). 279 Enn þat er fornn ordz kuidr, at ‘deyr dugga, þott j dali skridi, þa er öll er aurlög farin’ Und das ist ein altes Sprichwort: “Der Feigling stirbt, wenn sein Leben ganz abgelaufen ist, selbst dann, wenn er im Tal kriecht (scil. um sich zu verstecken)” FLÓVENTS SAGA II 19 S. 204, 30 (= JÓNSSON, ARKIV 67. JÓNSSON 28). 280 Ok verðr hverr þá at fara, er hann er feigr Und jeder muss dan sterben, wenn es ihm bestimmt ist GRETTIS SAGA 62, 13 (= JÓNSSON, ARKIV 104. JÓNSSON 41). 281 Mortis habens horam cadit omnis homo nece coram. – The døø allæ som feyæ ære Jeder, der die Todesstunde (erreicht) hat, fällt angesichts des Todes darnieder. – Alle sterben dann, wenn es ihnen bestimmt ist LÅLE 613.
Ed. note. Closes apophthegmatic scene.
ÍF X. 7. 171. Ok jafnan sýndi Áskell þat, at hann var fám mönnum líkr sakar réttdœmis, er hann hafði manna í millum, ok drengskapar við hvern mann.
CSI IV. 7.
265. Askel consistently demonstrated that few men were like him for fairness in judging between people and generosity toward everyone.
ÍF X. 8. 172. at Vémundr vildi þat opt ónýta, sem hann lagði til með honum, þótt honum gegndi hvergi verr þat at hafa.
CSI IV. 8.
267. Vemund often spoiled what Askel arranged for him even though it was never to Vemund's disadvantage.
ÍF X. 12. 182. Þat er sagt, at Áskell varð varr við þetta ok kvazk eigi vita ván í, at Þorgeirr væri nökkut skyldr, ok kallar þat óvitsamligt at gefa slíkum óvendismanni mat sinn sem Þorgeirr var, kvazk eigi vita, hvat undir slíku bjó.
CSI IV. 12.
272. It is said that Askel became aware of all this and said he knew no reason to suppose Thorgeir and Vemund might be related in any way and said it was unreasonable to provide for a wretch like Thorgeir.
Ed. note. See ÍF VII. 38. 131. Grettir kvað nú þat fram komit, er hann grunaði, at þeir myndi honum illa eldsóknina launa, ok segir illt ódrengjum lið at veita.
CSI II. 38. Grettir said what he suspected had come true, that they would reward him badly for fetching the fire and said it was a bad thing to help dishonourable men.
Ed. note. See ÍF III. 6. 17. Arngrímr svarar: "Þat var þegar ófyrirsynju,5 því at ek ætla þar vándum manni at duga, sem þú ert." Þórir svarar: "Eigi em ek orðsjúkr maðr, en illa uni ek, at þú launar svá mína gørð eða þat, þó at menn ræna mik, því at eigi er þetta síðr frá þér tekit." Ok skilðust við svá búit. 5var þegar frá byrjun misráðið (að þiggja barnfóstrið).
CSI. V. 6.
245. "It was really stupid," said Arngrim, "for I think to help a man like you is to help an evil man." "Words don't usually upset me," replied Thorir, "but I think it's shabby that you reward my help in this way or that men would steal from me, since it's no less than if it were taken from you." After that they parted company.
Ed. note. See ÍF III. 7. 20. Arngrímr mælti: "Ger eigi þetta, Þorvaldr, því at eigi er góðum dreng at duga, þar sem hann er; en þú átt við þann um, er bæði er vitr ok vel at sér ok at öllu vinsæll."
CSI. V. 7. Arngrim advises Thorvald not to help Thorir, even in return for half the latter's wealth:
246. "Don't do it, Thorvald," said Arngrim. "You're not helping a decent man in that one, and you are taking on someone who is both intelligent and honourable — and above all, popular in every way."
ÍF X. 13. 185. "Þú skalt ok koma í Hörgárdal eptir þeim manni, er Gnúpr heitir. Hann býr á þeim bœ, er á Øxnahóli heitir, ok er góðr bóndi. Síðan far þú á Galmaströnd eptir þeim mágum mínum, Steini ok Helga, ok bið þessa menn alla koma á minn fund." Hrafn kvað sér þetta betr hent en vera at selgørðum. Nú ferr hann á fund þessarra manna ok sagði þeim sitt ørendi. Váru þeir þegar uppi, er Steingríms orð kómu til. Ok svá er sagt, at Gnúpr myndi farit hafa, þótt fyrr1 hefði komit verit, at því er hann sagði Hrafni. 1þótt fyrr lagf.; fyrr þótt 507; fyrri, þótt fyrr hin.
CSI IV. 13. Gnup, summoned by Hrafn the foreman in Steingrim’s name to come and help the latter seek further vengeance for the sheep’s head insult:
273-4. "You are to go to Horgardal to a man called Gnup. He lives at the farm called Oxnahol and is a good farmer. After that go to Galmastrond to my brothers-in-law, Stein and Helgi, and tell all these men to come to meet with me." Hrafn said he was better fitted for that than for building a shepherd's hut. Then he went to meet with these men and told them his errand. They were up immediately when Steingrim's message came. And it is said Gnup told Hrafn he would have come sooner had he been called sooner.
ÍF X. 14. 191-2. Hon lagði þau ráð til, at þeir fœri til nausta ok biði þar, ef nökkura veiði bæri í hendr þeim um morguninn, ok kvað þá koma mundu grúðmennina.
CSI IV. 14.
277. She advised that they should go to the boat-house and wait there to see if some catch came into their hands that morning and said the friends of the bridegroom would come then.
ÍF X. 14. 193. Steinfinnr sagði mörgum mein at heimskunni ok kallar þat óvitrligt, er þeir þóttusk ekki til vita, hvat af brúðinni var orðit.
CSI IV. 14. Steinfinn preparing Helgi for his magically informed news as to the whereabouts of the bride, Thora Hallsteinsdottir:
278. Steinfinn said folly causes harm to many and reckoned it foolishness that they thought they could not tell what had happened to the bride.
ÍF X. 15. 194. En Áskell sagðisk mundu engan hlut at eiga með þeim, svá ferliga sem þau létu jafnan, ok kvað þau ekki vilja af því hafa, er þeim var ráðligt.
CSI IV. 15.
278. . . . but Askel said he would have no part in their affairs given the scandalous way they consistently behaved and said they would not accept what would be good for them.
ÍF X. 16. 198-9. Ok nú segir Áskell, at honum þótti helzt troll toga tungu ór höfði honum, er hann mælti slíkt,3 sagði, at meiri ván væri, at þeir hefði heyrt, hvat hann hafði mælt, er hann var forviðris, en Áskell kvezk heyra í gegn veðrinu, ok var mjök löng stund fram til þeira Vémundar.1 En þó kvað hann nú svá búit vera mundu. 3tröll: illar vættir, forynjur; toga tungu ór höfði: ginna til óheillaorða. 1stund: spölur; – forviðris: veðurs megin (við þá Steingrím).
CSI IV. 16. Askell after Hals has insulted Steingrim within the latter’s hearing:
280. Then Askell said he thought trolls had directed the tongue in his head when he said such a thing and it was certain that they had heard it since Steingrim was on the windward side of then, and Askel said he had heard it against the wind even though there was quite a little distance from him to Vemund and Hals.
FJ proverb word 414. Page 193. tröll – . . . tröll toga tungu ór höfði (e-s) Reykd 78. ‘Det er trolde der trækker tungen ud af hovedet’ (?: får en til at tale uheldigt, skændigt).
ÍM TRÖLL Tröll toga tungu úr höfði. Reykd. 16. kap. o. v. toga tungu úr höfði: ginna til óheilla orða.
TPMA 13. 443. ZUNGE/langue/tongue 13. Redensarten und Vergleiche 13.2. Die Zunge aus dem Haupt ziehen22 Nord. 353 Tr?ll toga tungu ór h?fði Die Trolle ziehen die Zunge aus dem Haupt REYKDŒLA SAGA 78 (→JÓNSSON, ARKIV 414 [= JÓNSSON 169]). 354 At ykkr hafi troll togat tungu ór h?fði Dass die Trolle euch beiden die Zunge aus dem Haupt gezogen haben ÞÓRSTEINS ÞÁTTR STANGARH?GGS 72. 22 Gesprochen haben, was man hätte verschweigen sollen und was nun zum Verderben wird. Vgl. BAETKE 695 s. v. toga.
ÍF X. 16. 199. En þó kvað hann nú svá búit vera mundu.
CSI IV. 16.
280. The he said that nevertheless it was done.
ÍF X. 18. 206. "En hitt þœtti mér líkara," sagði Þorbergr, "at honum myndi þat í hug koma, at þeir væri lítt til fœrir at taka við frjálsum mönnum, þeim er nökkuru skipti, hversu við var gört. Því at svá eru þeir feðgar fátœkir at fémunum," segir Þorbergr, "at nær er úti annarr biti, þá er annarr er etinn."3 3að þeir hafa naumast til hnífs og skeiðar, ?: að þegar einn bitinn er étinn, er þeim næsta bráðum lokið líka.
CSI IV. 18. Thorberg to the Norwegian brothers, attempting to persuade them that Glum can’t afford to give them hospitality:
283-4. "On the other hand it seems more likely to me," said Thorberg, "that it has occurred to him they haven't the means for taking in freeborn men for whom it matters how they are treated. That father and son are so badly off," said Thorberg, "that when the first bite is eaten the second is nearly finished."
FJ Proverb word 40. Page 70. biti – . . . úti er annarr biti þá er annarr er etinn Reykd. 90. ‘Når den ene mundfuld er spist, er det forbi med den anden’, brugt om fattige personer, der kun har mad til et måltid ad gangen og spiser grådigt (forsultne) hvad der er. Anderledes synes ordspr. ikke at kunne opfattes.
TPMA 2. 4. BISSEN/bouchée/morsel 12. Verschiedenes. Nord. 29 Úti er annarr biti þá er annarr er etinn Wo der eine Bissen gegessen ist, ist es mit dem andern vorbei REYKDŒLA SAGA 90 (→JÓNSSON, ARKIV 40 [=JÓNSSON16]). 30 Segma commesatum reliquo parat oris hiatum. – Bijdh hiwdher andhen indh Ein gegesserner Bissen öffnet dem nächsten den Schlund des Mundes. – Ein Bissen ruft den andern hinein Låle 959 (vgl. EIN 1.1.).
ÍF X. 18. 207. Þá svarar Glúmr, . . . "Engi maðr mun þat kunna at segja, at honum Þorbergi verði féskortrinn. En fleiri munu þat segja, at hann láti færum mönnum verða gagn at sínu fé."
CSI IV. 18.
284. Glum answered, "No one can say a shortage of means embarrasses Thorberg, but many will say he allows few to benefit from his wealth."
ÍF X. 18. 208. Leitar hann nú vandliga ok hittir ekki, þar til er hann kemr at einhverri hlöðu. Ok þar í hlöðunni fann hann merina ok kvað þá vera verri menn en þeir létu yfir eða margir aðrir, er þeir skyldi vera sannreyndir at þjófskap.
CSI IV. 18.
280-1. The he searched carefully and found nothing until he came to a barn and there in the barn he found the mare and said they were worse than they gave themselves out to be, or many others thought, because they should be convicted of theft.
ÍF X. 20. 216. Þá mælti Skúta: "Veiffi Fluga Flatnefjunginn, þótt hann sæti milli tveggja goðanna."
CSI IV. 20.
288. Then Skuta said, "Fluga caught Flat-noseling though he was sitting between the two godis."
ÍF X. 24. 225. Glúmr bað þá eigi glettask við hann meir en hann vildi, kvað þat vera lítilmannligt at erta gamalmenni. Ok nú láta þeir hann lausan.
CSI IV. 24.
293. Glum told them not to tease him more than he liked and said it was unmanly to torment an old man and then they let him go.
ÍF X. 26. 232. Hann svarar: "Vel er leyst vandræðit ok mikilmannliga. En þó hefi ek eigi dirfð til sœkja þangat, er margir menn eru fyrir ok aldri ørvænt, hvar óvinum mœtir."
CSI IV. 26.
296. He answered, "My difficulties are well and magnanimously resolved. But nevertheless I haven't the courage to go where many people are present and there's never any telling when I might encounter an enemy."
TPMA 3. 198. FEIND/ennemi/enemy 1. Potentielle und ursächlich bedingte Feinde 1.1. Überall kann man ohne Wissen Feinde haben Nord. 1 Óvíst er at vita, hvar óvinir Sitia á fleti fyrir Es ist ungewiss zu wissen, wo Feinde schon (wörtl.: vorher) auf der Diele sitzen HÁVAMÁL 1, 5. 2 Aldri er ørvænt, hvar óvinum mœtir Nie ist es ausgeschlossen, dass man irgendwo Feinden begegnet REYKDŒLA SAGA 26, 38 (→GERING 101).
ÍF X. 26. 232. Þá mælti Skúta til Arnórs: "Nú munu þér eiga hér dvöl um hríð, en ek mun ríða inn með hlíðum ok vita, ef nökkut verðr til fengjar."
CSI IV. 26.
297. Then Skuta said to Arnor, "You must wait here for a bit, while I ride in along the mountainside to find out if there's anything to be caught."
ÍF X. 26. 233-4. Þá heyrir hannm, at mælt er yfir honum uppi: "Þat er lítil fremð," segir sá, "at spilla klæðum manna".
CSI IV. 26.
297. The he heard up above him someone saying, "Not much credit in spoiling people's clothes."
ÍF X. 26. 232. Þá kvað Glúmr þetta: Halfs eyris met ek hverjan/hrísrunn fyr á sunnan./Vel hafa víðir skógar/vargi opt of borgit. Vísa. Ek met halfs eyris (a) hverjan hrísrunn fyr sunnan á. Víðir skógar hafa opt of borgit vargi (b) vel. a) eyrir: 1/8 úr mörk, hér víst silfurmörk; – b) of borgit vargi: bjargað sekum (flýjandi) manni.
CSI IV. 26. Glum recites a verse to Skuta, who has failed to take his life:
297. Then Glum recited a verse: "It's worth a piece of silver/each bush south of the river –/The wide woods often cover/outlaw and wolf together."
ÍF X. 30. 242. Illt þótti Þorgrími at starfa í þessu, því at Skúta var vel til hans.
CSI IV. 30.
301. Thorgrim was displeased to be engaged in this work because Skuta treated him well.
Return to
Concordance